Programmet för årsdagen är släppt!

Nu står det klart vad som händer på årsdagen av Slaget vid Stäket! Här på museet kommer det vara full rulle hela dagen med boksläpp, föreläsningar, silversmide med mera. Detaljerat program nedan. Välkomna!

arsdag_poster


Boka 13 augusti – årsdagen för Slaget vid Stäket!

I år firar vi som vanligt minnet av Slaget vid Stäket. (Även om vi har skrivit om historien betydligt.) Sörmlands regemente gjorde trots allt en stor insats, för att försvara Stockholm och Sverige. Museet HAMN ”försvarar” minnet och denna gång är årsdagen på en lördag. Så boka lördagen den 13 augusti. En hel del av programmet under dagen har redan fallit på plats, men vi jobbar vidare ända in i det sista, så komplett dagsprogram kommer att läggas upp på hemsidan inom kort. Välkomna!

program


Saltsjöbanan ersatt av bussar

Saltsjöbanan byggs om under tio veckor i sommar, 11 juni – 21 augusti, vilket innebär att tågen är ersatta av bussar.

För att komma till museet kan man ta ersättningsbuss 25M eller 25F från Slussen som avgår från hållplats Y. Avstigning vid Fisksätra station, därefter tar man gångbron över tågspåren för att ta sig till Saltsjö pir där museet är beläget.

Mer info om busstrafiken hittar du här och här! Om du undrar över något, kontakta oss.


Nu är det sommar och vi utökar öppettiderna!

Äntligen är sommaren här! Det innebär att museet utökar sina öppettider under perioden 1 juni – 31 september:

Måndag: Stängt

Tisdag – fredag: 11:00-18:00

Lördag – söndag: 11:00-17:00

Stängt hela midsommarhelgen, 24 juni – 26 juni. Museet öppnar igen den 28 juni.

 

Välkomna till Sveriges enda slagfältsmuseum!


EN FIN BEKRÄFTELSE!

Efter 18 månaders verksamhet, blev vi för andra året i rad nominerade till Årets Museum. Men i år som en av tre finalister!

Vinnare blev Tekniska Museet. Och vid vår sida blev Armémuseum den andre av två finalister. Det är vi stolta över.

Framför allt är vi stolta över motiveringen till varför vi blev en av finalisterna:

”HAMN har genom nytänkande och medskapande skapat identitet och genomslag. En pionjäranda bär i arbetet med stadsdelen och det mångkulturella civilsamhället där konceptet tillvaratar och tillgängliggör både det historiska och det samtida kulturarvet. Faktaförmedling balanseras pedagogiskt med lekfullhet och är ett exempel på hur ett kommunalt initiativ kan drivas av en privat entreprenör med framgång.”

Vilken ära och framgång. Och vi som inte har haft vårt museum öppet i två år ännu.

”Nomineringen till Årets museum är ett bevis för de tre finalisternas förmåga att skapa en framåtsiktande verksamhet som utmanar den traditionella bilden av museer och är tillgänglig för bred publik”, säger Mats Persson, generalsekreterare på Riksförbundet Sveriges museer.

”Årets tre nominerade museer är tre modiga museer, som alla utmanar och arbetar med ett framgångsrikt förnyelsearbete – alla på olika sätt” säger Charlotta Jönsson, styrelseledamot i Svenska ICOM.

Att bli en av tre finalisterna (och bland vilka finalister sedan) var över all förväntan. Ett erkännande till kommunen, till projektet, till museet och dess medarbetare.

nvp_arets

 


BOKEN HAR KOMMIT!

Nu har boken kommit, som förklarar varför vi kan på flera sätt skriva om historien.

Tomas_bok_layout_ex_Sida_01

Få händelser i svensk historia är så omtalade som slaget vid Baggensstäket den 13 augusti 1719. Det var sista gången en utländsk invasionshär stod utanför Stockholm i färd med att invadera huvudstaden. Och det var sista gången som den döda krigarkungen Karl XIIs en gång så oövervinnliga karoliner ännu en gång gick segrande ur striden; två år senare skrevs freden under med tsar Peters Ryssland som den stora segraren. Vid Baggensstäket hade svenskarna numerärt underlägsna och i skymningen fört en desperat kamp mot tsarens härjningsflotta som försökte tränga sig igenom sundet in till huvudstaden. Eller som det står i Nationalencyklopedin:

”Ryssarna beslöt angripa Stockholm, och för att undvika Vaxholm tänkte man segla genom Baggensstäket. Den 13 augusti 1719 landsteg 6 000 ryssar vid Baggensstäket men slogs tillbaka av en svensk styrka på 700 man, huvudsakligen Södermanlands regemente”.

Stockholm klarade sig från lågornas rov och drottning Ulrika Eleonora kunde dagen efter slaget informeras av fältmarskalk Carl Gustaf Dücker om den svenska segern. Men triumferade verkligen svenskarna i slaget? Och var ryssarnas egentliga syfte att inta huvudstaden? Bevarade svenska och ryska stridsredogörelser och ögonvittnesskildringar samtida med händelsen ger en minst sagt förvirrad bild av slaget och lämnar flera obesvarade frågor efter sig.

År 2003 initierades ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om slaget. Tolv år av forskning med omfattande arkeologiska undersökningar och framtagandet av opublicerade handlingar från såväl svenska som ryska arkiv har rätat ut mängder med frågetecken. Ett pågående bokprojekt avser i detalj berätta om hur slaget egentligen gick till. I vår alldeles nyproducerade bok får läsaren ta del av flera av dessa rön.

Men först en genomgång av de bakomliggande orsakerna till stora nordiska kriget (1700-1721) och rysshärjningarna (1719-1721) och den traditionella uppfattningen av hur slaget vid Baggensstäket gick till.

Tomas Englund


Galären är i hamn!

Från och med idag kan du på Museet HAMN hitta en 420 cm lång modell av en tvåmastad galär om 22 par åror med latinsegel, flagga och vimpel. Byggd runt år 1730! Benämnd ”gammal galere” i Modellkammarens inventarieförteckning från 1817. 

IMG_7939

Modellen är möjligen ett resultat av Falkengrens och Ruths studiefärd till Medelhavet 1722-28. Någon galär synes inte ha blivit byggd efter denna modell. Måttmässigt sett överensstämmer båten närmast med galären ”Sparre” från 1730.

På kajutan finns förgyllda fält med brunmålade figurer. Samtliga kanoner till modellen stals på Stockholmsutställningen 1897. Idag är den restaurerad och kompletterad. Dimensioner: Längd över stäv 3.513 mm. Skala 1:12.

Galärmodellen har tillhört Modellkammaren i Stockholm fram till 1907 då den blev en del av Sjöhistoriska Museets samlingar.

Modellen användes förmodligen som en s.k. tacklings- undervisningsmodell. Tacklingsundervisningen på modeller var inte enbart teoretisk, utan eleverna fick också utföra faktiska på- och avriggningar av modellerna, vilket bör ha krävt en relativt stor modell för att det inte skulle bli fråga om rent miniatyrarbete.

Galären tillhör idag: Sjöhistoriska Museet. Men kommer att ha en tillfällig hemmahamn på Museet HAMN fram till sista december 2017.

IMG_7937

Är du intresserad av fartyg och galärer från 1700-talet, finns det mycket att se och uppleva på Museet HAMN. Fakta om skeppsbyggnadskonsten. Unika föremål och mycket annat. Välkommen!

IMG_7938


Hur kom monumentet på Skogsö till?

Under den nationalromantiska eran restes mängder med monument runt om i landet för att påminna befolkningen om storslagna dagar. Så var även fallet med slaget vid Baggensstäket då Föreningen för Stockholms fasta försvar uppförde en fyra meter storvulen hög minnessten i röd grovkornig granit alldeles ovanför ångbåtsbryggan på Skogsö i Saltsjöbaden. 

1

Foto: Tomas Englund

Under stor pompa och ståt invigdes det s.k. Skogsömonumentet den 8 juli 1905 under närvaro av kung Oscar II. Intressant i sammanhanget är att det norska stortinget bara månaden innan den 7 juni hade förklarat unionen med Sverige som upplöst. I sina memoarer skrev Oscar II att han tog unionskraschen mycket hårt: har givit mitt hjärta ett djupt, ja oläkligt sår. Kanske minnesmonument blev något form av tröstmonument för den åldrande kungen som dog mindre än två år senare.

2

Avtäckningen av monumentet.

Monumentet som hedrar de svenskar som stred vid inloppet 1719 är även omgiven av två järnkanoner vilka ursprungligen var riktade mot öster men är i dag siktade mot väster. På monumentets sida riktad mot Baggensstäket står inristat: Med gud till seger

På minnesstenens andra sida står:

Till minne af
Stockholms stads tappre räddare
den 13 augusti 1719
Rutger Fuchs och
Johan Henrik v. Essen med
K. Södermanlands Reg:te samt
Baltzar v. Dahlheim med
Östgöta Tremänningar
Aftäcktes denna sten af
H.M. Konung Oscar II
den 8 juli 1905

3

Foto: Tomas Englund

Sju år efter invigningen överlät Föreningen för Stockholms fasta försvar monumentet till Stockholms stad som gåva mot att de vårdade och underhöll monumentet för all framtid – vilket ägde rum innan Nacka kommun var grundat. Den 14 juni 2007 inträffade nästa överlämnande då fastighetsnämnden i Stockholms stad gav fastigheten Skogsö 2:4 med Skogsömonumentet till Nacka kommun utan ersättning. På årsdagen av slaget, den 13 augusti samma år, arrangerades den högtidliga gåvoceremonin.

4b

Dokumentet inför gåvoceremonin

5b 5a

Journalisten John Chrispinsson håller tal under gåvocermonin. Foto: Tomas Englund.

6b

Miljö- och fastighetsborgarrådet Ulla Hamilton gör ett officiellt överlämnande till kommunalrådet Erik Langby. Foto: Tomas Englund

Södermanlandsgruppen (SLG) fungerar som utbildningsgrupp inom Försvarsmakten sedan år 2000 och är förlagda i Strängnäs i Södermanland. Man är även arvtagare och traditionsbärare för Södermanlands regemente som avvecklades samma år. Var femte år högtidlighåller man Södermanlands regementes insats i slaget. Samling sker då vid monumentet där man lägger ner krans, håller tal och spelar marschmusik.

7

Hemvärnets musikkår uppträder. Foto: Tomas Englund

8

Södermanlandsgruppens befälhavare Staffan Andrén håller tal. Foto: Tomas Englund 

9  10

Kransnedläggning vid monumentet. Foto: Tomas Englund

Förresten, det kanske ni redan visste, men minnesmonumentet står inte på själva slagfältet utan har sin placering för att synas från Baggensstäket.

Tomas Englund, Slagfältsarkeolog 


Resan till S:t Petersburg, som gav oss möjligheten att se slaget med ”ryska ögon”

Hur gick det egentligen till när museet HAMN lyckades visa upp opublicerade handlingar från de djupaste vrårna av ryska arkiv publikt första gången någonsin? Det här retrospektiva inlägget berättar inte om handlingarna i sig utan om resan som genererade handlingarna. 

Under hösten 2011 bar det iväg till Sankt Petersburg med några medarbetare från museiprojektet HAMN. Målet med resan var att knyta kontakter på två av stadens museer för att öka kunskapen om det ryska perspektivet på slaget vid Södra Stäket 1719. Men även att undersöka möjligheten till inlån av föremål från museerna för den framtida basutställningen på HAMN.

Efter månader av förberedelser var vi äntligen på plats vid resans första anhalt, det pompösa artillerimuseet i Sankt Petersburg vackert placerat vid floden Neva. På museigården ackompanjerades vår promenad över museigården av pampig marschmusik som dånade ut från högtalarna efter att vi ovetande kluvit en fotocell.

1b

Artillerimuseet i S:t Petersburg. 

Inne på museet fick vi ett varmt mottagande av museets vicedirektör Sergei Efimov som förde med oss till sitt kontor. I arbetsrummet möttes vi av blicken från en kopparbyst föreställande Peter den store samt flera uniformerade dockor och pampiga bataljmålningar.

Efimovs förberedelser inför vårt besök fick och nästan och rodna. Allt var minutiöst planerat in i minsta detalj. På det stora runda bordet låg ett smörgåsbord av böcker, uppkopierade dokument och en CD-skiva laddad med filer. Vilket visade sig vara precis det vi efterfrågade, d.v.s. den ryska historieskrivningen om slaget vid Baggensstäket.

2a

Möte i Sergei Efimovs arbetsrum på artillerimuseet. Foto: Tomas Englund 

2b

Undertecknad i samspråk med Efimov angående en uniformsdetalj. Foto: Alfonso E Madrid.

Vi fick också en specialgenomgång av den av utställningen som behandlar stora nordiska kriget. Besöket avslutades med lunch på museet.

3

Efimov visar oss utställningen om stora nordiska kriget. Foto: Tomas Englund.

4

Avslutande måltid på museets restaurang. Foto: Tomas Englund.

Nästa anhalt blev på Centrala Marinmuseet och möte med vice museichef Sergej Kurnosov. Precis som det föregående museet var det oerhört storslaget. Besöket började med genomgång av den fasta utställningen med speciellt fokus på stora nordiska kriget. På väggarna hängde oljemålningar och från taket erövrade svenska flaggor som erinrade om en svunnen tid när Ryssland och Sverige låg i krig.

5

Det gamla marinmuseet. Foto: Tomas Englund.

6

Sergej Kurnosov i hjärtat av museet med tsar Peters slup i bakgrunden. Foto: Tomas Englund.

Efter en minst sagt fascinerande guidning bar det iväg till museets bibliotek där Kurnosov visade något som åtminstone fick mig till och tappa andan. Hemma i Svedala hade jag levt i den föreställningsvärld, efter att ha hört med flera historiker, att möjligheten att finna ryska handlingar om slaget vid Baggensstäket var näst intill obefintlig. Ur ett ryskt perspektiv var drabbningen för liten för att dokumentera ingående och dessutom hade eventuella handlingar sannolikt förstörts av alla krig. Kurnosov kunde dock visa att dokumentationen av slaget hade varit grundlig och även att handlingarna i sig hade överlevt. Vilken lycka!!!

7

Kurnosov i marinmuseets bibliotek. Foto: Tomas Englund.

Dagen fortsatte med ett besök på det som då skulle bli det nya moderna marinmuseet. Kvällen avslutades med en gemensam middag på restaurang ”Russian Vodka Room No 1”.

ny8

Tsar Peter i gigantiskt format på nya marinmuseet. Foto: Tomas Englund.

9

Avslutade middag på ”Russian Vodka Room No 1”. Foto: restaurangpersonal.

Sammanfattningsvis var resultatet av resan över all förväntan. Med oss tillbaka till Fisksätra hade vid med oss massor av dokument om bilden av slaget i den ryska historieskrivningen. Smolk i glädjebägaren var att museicheferna inte hysta några förhoppningar om att vi skulle kunna få några kopior på urkunderna från de ryska statsarkiven då byråkratin var för övermäktig. Hoppet är ju dock det sista som överge än. Nästan två år senare trilla en CD in med posten till stadshuset i Nacka. Artillerimuseets arkivarie hade lyckats göra det omöjliga möjligt. Resultatet, ja, det ser ni på museet HAMNs utställning. Välkomna!

Tomas Englund  


NU FINNS DEN I VÅR BUTIK! 

”Karolinernas sista strid”. En unik entimmas DVD-film. Pris 195:- inkl moms. Denna dramatiserade dokumentär tar oss från inledningen av stora nordiska kriget år 1700 genom karolinska segrar och nederlag, via Karl XII:s död i Norge, fram till skärgårdskriget och den förtätade dramatiken kring Stäket strax utanför Stockholm sommaren 1719.

Det är sommar år 1719 och en rysk armada med 26 000 man bränner städer, byar och gods längs den svenska ostkusten. Omkring 8 000 svenska soldater samlas för Stockholms försvar. Sjövägen till huvudstaden anses säkrad av Vaxholms fästning, men ryssarna hittar en svag länk; Baggenstäket.

Slagfältsarkeologerna Bo Knarrström och Tomas Englund berättar om de senaste undersökningarna av slagfältet och resultaten som ger en ny och annorlunda bild av vad som faktiskt ägde rum. Producerad av Christian Arnet, Svea Television – som också producerat vår unika film på museet.