Med anledning av Covid-19 har museet HAMN tillfälligt begränsade öppettider. Observera att förändringar kan ske med kort varsel. Läs mer om våra öppettider.

Laddar...

Slagfältsarkeologi vid Baggensstäket

Välkommen till projekt ”Slagfältsarkeologi vid Baggensstäket”. Här följer en kort redogörelse av den tvärvetenskapliga forskning som lett fram till skapandet av Sveriges första slagfältsmuseum HAMN.

Två män i reflexvästar står ute på ett fält med skog i bakgrunden

Få händelser i svensk historia är så omtalade som slaget vid Baggenssstäket 1719. Det var senaste gången en utländsk invasionshär var i färd med att invadera huvudstaden och sista gången de oövervinnliga karolinerna ännu en gång gick segrande ur striden. Två år senare undertecknades freden. Sverige som stormakt gick i graven och ny trädde fram, Ryssland.

Efter det att Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland ingått en hemlig allians mot Sverige bröt stora nordiska kriget ut år 1700. Sverige hade under flera år stora framgångar på andra sidan Östersjön där man försvarade sina kolonier. Men en efter en började motgångarna rada upp sig: kapitulationen av två arméer, förlorandet av samtliga kolonier på andra sidan Östersjön, trippelalliansen utökning med ytterligare två bundsförvanter och den samlande kraften Karl XIIs död.

Med ett klent befolkningsunderlag och omkring 200 000 soldater som gått i graven blev det svårt att hålla stånd. Under ödesåret 1719 bedrev man nu ett rent försvarskrig: på västkusten härjade danskarna och på östkusten ryssarna. Höjdpunkten blev den landstigningsoperation ryska galärer genomförde den 13 augusti vid det tidigare strategiskt viktiga sundet Baggensstäket. Under några timmar försökte några galärer och numerärt underlägsna svenska förband hindra ryska galärer från att tränga igenom sundet in till Stockholm.

I svensk historieskrivning har man gjort gällande att ryssarna besegrades och därmed hindrades från att bränna ner Stockholm. Medan man i ryska hävder menar att det var en rysk triumf och att målet aldrig var huvudstaden.

Med förhoppningen att räta ut ett och annat frågetecken initierade undertecknad år 2003 ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om händelsen. Några centrala frågor är hur sundet var befäst under slaget, hur slaget gestaltade sig i detalj, ifall det finns lämningar på Baggensstäkets botten från slaget och var de stupade begravdes.

Under perioden 2004-2010 lokaliserades, avgränsades och undersöktes slagfälten arkeologiskt på båda sidor av sundet med metalldetektor. Sammantaget omhändertogs omkring 1 300 metallobjekt vilka kan delas i fyra större fyndkategorier: projektiler, uniformsdetaljer, verktyg och personliga föremål.

Parallellt med slagfältsundersökningarna har även omkring 80% av Baggensstäket botteninventerats för att fastställa förekomsten av eventuella lämningar från slaget som ex. skeppsvrak och försänkningar; en på Ingarö påträffad massgrav innehållande mänskliga kvarlevor som enligt hävd påstås vara begravningsplatsen för ryska stupade undersökts osteologisk, med C-14 datering och isotopanalys; ryska slagfältsgravar eftersökts på Skogsö på basis av skriftliga källor, flygbilder och georadarundersökning med efterföljande sökschakt; och avslutningsvis har grundliga inventeringar i svenska och ryska arkiv genomförts i sökandet efter okända handlingar samtida med drabbningen.

Sammantaget har undersökningarna genererat högst oväntade resultat som är nu föremål för såväl en akademisk avhandling som en populärvetenskaplig bok med avsikt att i detalj
redovisa för hur slaget gick till.

Tomas Englund, Uppsala 2020-06-24

Senast uppdaterad: 2020/06/30

Scroll to Top